Andra världskriget ändrade utvecklingsriktningen i Kyrkslätt. Efter krigsslutet 1944 utarrenderades två tredjedelar av Kyrkslätt, nästan hälften av Sjundeå och hela Degerby kommun till Sovjetunionen som marinbas. Den finländska befolkningen evakuerades inom tio dagar.
“Porkala arrendeområde” blev en del av Sovjetunionen. Gränserna stängdes och till området förflyttades sovjetiska soldater och civila närmast från områdena kring Leningrad. Administrativt hörde området till Leningrad. På militärbasen byggdes stora kaserner, bunkrar, en militärhamn och ett flygfält. På området bodde som mest åtminstone 10 000 civila och 20 000 soldater. ”Porkala arrendeområde” var en militärstad som hade även sjukhus, skolor och daghem.
Enligt det ursprungliga arrendeavtalet var arrendetiden 50 år, d.v.s. Finland skulle ha återfått området först år 1994. Historiens vindar blåste dock gynnsammare, och redan hösten 1955 undertecknades i Moskva en kommuniké om ett återbördande av området till Finland.
Porkala arrendeområdes gränser öppnades 26.1.1956, återkomsten och återuppbyggandet kunde börja. Efter arrendetiden började en snabb industrialisering på området och en förändring i befolkningsstrukturen på området. Finskspråkig befolkning flyttade till området och jordbrukets betydelse minskade.
Efter återbördandet år 1958 flyttades alla gravar som hade uppstått under arrendetiden från olika delar av arrendeområdet till Kolsarby. På gravgården uppfördes ett minnesmärke i granit över sovjetmedborgare som låg begravda på området.
På olika håll i området finns fortfarande tiotals bunkrar och andra militärtekniska konstruktioner kvar i terrängen som ett vittnesmål om tiden då området var en del av Sovjetunionen.
