Den medeltida kyrksocknen
Kyrkslätt (Kyrkioslaeth) nämns första gången vid namn i en handling på latin som är daterad “in die Beati Benedicti”, Benedictinusdagen 21.3.1330. Att området gavs namnet Kyrkslätt förtäljer att trakten hade inlemmats i kristendomens influensområde. Kyrkan byggd i gråsten är den äldsta bevarade byggnaden i Kyrkslättsområdet, den blev färdig senast på 1400-talet. Vissa delar kan härstamma från 1200-talet.
De svenska ortnamnen i Kyrkslätts södra delar förtäljer att hit har kommit invånare från Sverige. Under korstågstiden och medeltiden åren 1100-1400 koloniserades landet med ”kristna män”. Svenska kungen och romersk-katolska kyrkan utvidgade tillsammans sitt välde österut. I norra Kyrkslätt är ortnamnen finska. Även om språkgränsen har förflyttat sig under århundradenas lopp, så har ortnamnen bevarat kunskap om tidigare skeden.
Den medeltida vägen mellan Åbo och Viborg, ”Kungsvägen” löper genom Kyrkslätt från Bobäck till Överby. De nuvarande vägnamnen ”Gamla Kustvägen” och ”Kungsvägen” förtäljer om denna gamla vägs läge.
Finska vikens smalaste ställe är vid Porkala. Porkala nämns redan i en redogörelse från 1200-talet över en segelrutt på Östersjön. Sjöfarten, särskilt över Finska viken till Estland, var viktig för området. Padis kloster som fanns i Estland ägde under medeltiden flera hemman i Kyrkslätt, bland annat Munkkulla. I södra Kyrkslätt finns ortnamn som förmodligen härstammar från estniskan.
