Kyrkslätts kommun ordnar ett för allmänheten öppet inledningsmöte för programmet för naturens mångfald (LUMO) i kommunhuset
Programmet för naturens mångfald (LUMO) innebär ett verksamhetsprogram för tryggande av naturens mångfald. Med programmet värnar kommunen i sin verksamhet om naturens mångfald.
Mötet hålls tisdag 5.3.2024 i Kyrkslättssalen i Kyrkslätts kommunhus (Ervastvägen 2).
Deltagande i mötet kräver ingen särskild anmälan.
Välkommen att lyssna och diskutera!
Program
Kl. 16.30 Kaffeservering
Kl. 17.00 Ett ord på vägen av mötets ordförande
Saara Huhmarniemi, ordförande för byggnads- och miljönämnden i Kyrkslätt
Kl. 17.10 Inledningsord
Virpi Sailas, kommundirektör
Kl. 17.20 Förebyggande av minskning av den biologiska mångfalden
Petri Ahlroth, miljöråd
Kl. 18.00 Om fågelbeståndet i Norra Kyrkslätt
Markku Jämsä, naturvän
Kl. 18.30 Hjälp ur HELMI-programmet för att stärka naturens mångfald
Paula Salomäki, NTM-centralen i Nyland
Kl. 19.00 Processen för uppgörande av LUMO-programmet och presentation av konsult
kl. 19.20 Diskussion
Kl. 20.00 Mötet avslutas
Du får mer information om mötet och LUMO-programmet genom att skicka e-post till adressen ymparistonsuojelu@kirkkonummi.fi
Merja Puromies
Miljöplanerare
Miljövårdsenheten, Kyrkslätts kommun
Beaktande av miljön på bilverkstäder
På bilverkstäder bildas och förvaras mängder av olika avfall och kemikalier. Den nya avfallslagen trädde i kraft 2021 och de regionala föreskrifterna om avfallshantering uppdaterades 2022. Fastän huvudprinciperna för avfall och kemikalier är de samma, kan gällande författningar och rekommendationer vara oklara för aktörer i branschen.
Inom Kyrkslätts kommuns miljövårdsenhet beredde högskolepraktikanten Sonja Ryhänen under sommaren 2023 en miljöguide för bilverkstadsbranschen, som betjänar aktörer i olika storlekar från amatörer och små företag till större verkstäder. I guiden går man mer i detalj igenom olika avfallsfraktioner som bildas i bilbranschen samt sortering, förvaring och återvinning av dem.
Du kan läsa instruktionerna här.
Några plock ur guiden:
- I miljön får inte man inte lämna avfall eller släppa ut ämnen så att följden kan bli osnygghet, förfulning av landskapet, minskad trivsel, risk för att människor eller djur skadas eller annan motsvarande risk eller olägenhet.
- Avfall ska förvaras korrekt. Avfall får inte brännas eller grävas ner i jorden.
- Företagets ansvar för avfallet upphör först när det överlåtits till behörig mottagare.
- Jordmånen och grundvattnet får inte förorenas. Olika oljor, kemikalier och bränslen ska förvaras så att man i alla situationer förhindrar att farliga ämnen rinner ut i miljön. I skadesituationer ska man omedelbart kontakta räddningsverket.
Miljövårdsenheten planerar som bäst att göra kontrollbesök på bilverkstäder som stickprov.
Ytterligare information ges av miljöinspektör Elina Röman (fornamn.efternamn@kirkkonummi.fi).
Har du upptäckt mördarsniglar i Kyrkslätt?
Kyrkslätts kommuns miljövårdsenhet ber kommuninvånarna att rapportera sina observationer av mördarsniglar (även kallade spanska skogssniglar) på webbplatsen vieraslajit.fi. Här kan du anmäla observationer.
Mördarsnigeln är en främmande art vars bestånd kan öka mycket snabbt. Enligt aktuell forskning kan mördarsnigeln i stora mängder skada andra arter och naturens mångfald. Den allätande mördarsnigeln äter bl.a. blad på prydnads- och nyttoväxter, blommor och lökar och kan orsaka stor förstörelse på hemträdgårdar och odlingar. Dessutom kan slemmet från mördarsnigeln innehålla bakterier som kan vara skadliga för människor och husdjur. På Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Sverige har det konstaterats att mördarsnigeln kan fungera som mellanvärd för den s.k. hjärtmasken, som är skadligt för hunddjur.
Kommunen planerar på basis av observationer åtgärder för främjande av bekämpning av mördarsniglar. Observationerna är tillgängliga också för åtgärder, rapportering och forskning hos andra instanser.
Identifiering av mördarsnigeln
Mördarsnigeln blir 7–14 cm lång. Dess färg varierar från bruten orangerödbrun till smutsbrun eller svart. Unga individer kan ha mörka ränder längs sidorna. Andningshålet på högra sidan är på framsidan av mitten av skölden. Ryggen är rundad och utan köl, mördarsnigelns svans är sedd uppifrån trubbig. Fotens underyta är helt ljus eller lite mörkare vid kanterna. Slemmet är någorlunda färglöst. Typiskt för mördarsnigeln är att förekomma i massor.
Mördarsnigeln ska inte förväxlas med den gråsvarta kölsnigeln, som hör till Finlands ursprungsarter och som inte får dödas. Den gråsvarta kölsnigeln är till sin färg nästan helt svart eller har svarta och vita ränder. Undersidan på foten har breda svarta kanter och är ljus i mitten. På grund av den stora variationen i färgen på mördarsnigeln och den gråsvarta kölsnigeln kan det vara svårt att skilja på arterna. Man kan skilja på arterna genom att kontrollera var andningshålet sitter. Den gråsvarta kölsnigelns andningshål ligger lite längre ifrån huvudet än på mördarsnigeln, på den gråsvarta kölsnigeln ligger den på baksidan av mitten av skölden. Dessutom har den gråsvarta kölsnigeln en köl på ryggen som når ända till den spetsiga bakänden. Mördarsniglarna saknar kölen och deras ryggparti är jämnt rundat. Den gråsvarta kölsnigeln förekommer aldrig i massor, utan i allmänhet enskilt.
Mera anvisningar för identifiering av mördarsnigeln finns här. Där finns också anvisningar för bekämpning av mördarsniglar.
Glesbygdens avloppsvattenrådgivning fortsätter i västra Nyland även år 2023
Områdets innevånare och stugägare kan även i fortsättningen vända sig till rådgivarna i frågor som gäller glesbygdens avloppsvatten. Bäst når man rådgivarna per telefon eller e-post.
Det långvariga samarbetet inom glesbygdens avloppsvattenbehandling mellan Västra Nylands vatten och miljö rf. och kommunerna i västra Nylands fortsätter även under år 2023. Rådgivningens tyngdpunkt har förflyttats från rådgivningen på plats på fastigheterna till en allmän rådgivning. Inom den allmänna rådgivningen svarar man på frågor gällande avloppsvattenhanteringen per telefon samt e-post samt i mån av möjlighet även i samband med olika evenemang och avloppsvattenkvällar. Avloppsvattenrådgivarna nås bäst på det nya rådgivningsnumret +35844 491 0124 och per e-post på adressen hajavesineuvonta@luvy.fi. I vissa fall kan det enligt prövning också vara möjligt att utföra fastighetsvisa rådgivningsbesök. Vid besöket går man igenom det nuvarande systemet tillsammans med fastighetsägaren samt gör en utvärdering av behovet av att förnya systemet samt ger råd gällande förbättrande och underhåll av systemet.
Glesbygdsavloppsvatten videor på Västra Nylands vatten och miljö rf:s Youtube-kanal
Glesbygdsavloppsvattenprojektets rådgivare har gjort rådgivningsvideon gällande avloppsvattensystem och avloppsvattenbehandling, som man fritt kan bekanta sig med på Västra Nylands vatten och miljö rf:s Youtube-kanal. Videorna är avsedda för alla, som är intresserade av glesbygdens avloppsvattenärenden. Videornas språk är finska, men de är textade till svenska. På videorna presenteras de vanligaste avloppsvattensystemen, hushållsvattenbrunnen, avloppsvattensystemens skötsel samt kraven vid en förnyelse. En egen video har gjorts för fastigheter med ringa vattenanvändning och den ger råd till stugägarna när det gäller små tvättvattenmängder och torrtoaletter. ”Videorna är ett lätt och snabbt sätt att bekanta sig med olika avloppsvattenbehandlingslösningar då när man själv har behov eller en lämplig stund”, berättar Virve Ståhl.
Regional information om glesbygdens avloppsvatten finns även på de förnyade Vattnenskvalitet-webbsidorna under vattendragsrestaurering. På sidan, som behandlar glesbygdens avloppsvattenbehandling presenteras resultaten från karteringarna under tidigare år på en informativ karta, och här hittas också rådgivningsmaterial samt nyttiga länkar.
Det avloppsvatten, som uppstår vid boende, innehåller rikligt med näringsämnen, organiska syreförbrukande ämnen och tarmbakterier. Fosforhalten i obehandlat avloppsvatten är över tusen gånger högre och kvävehalten över hundra gånger högre än i dikes- och sjövatten i naturtillstånd. Glesbygdens avloppsvatten kan lokalt ha en betydande inverkan på tillståndet i ytvattnet och grundvattnet. Områdets åtta kommuner; Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Raseborg, Sjundeå och Vichtis deltar i projektet, som finansiärer. Projektet sammanhänger med Glesbygdsavloppsvattenstrategin för västra Nylands kommuner och det koordineras av Västra Nylands vatten och miljö rf. Tilläggsuppgifter om glesbygdens avloppsvattenrådgivning hittas på projektets webbsidor.
Tilläggsuppgifter:
Niina Hätinen
mijösakkunnig
niina.hatinen@luvy.fi
+35844 491 0124
LUVY
Länsi-Uudenmaan vesi ja ympäristö ry / Västra Nylands vatten och miljö rf
Länsi-Louhenkatu 31, PL 51, 08100 LOHJA / Västra Louhigatan 31, PB 51, 08100 LOJO
www.luvy.fi | www.vesientila.fi
_________________________________________________________________________________
