Föremål för bedömning
Vad bedöms inom den grundläggande utbildningen?
Bedömningen i den grundläggande utbildningen ska fokusera på elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande. Bedömningen ska inte basera sig på elevernas personlighet, temperament eller andra personliga egenskaper.
Vad baserar sig bedömningen på?
Bedömningen ska grunda sig på prov på kunnande som samlats in på mångsidiga sätt. Läraren ska välja förfaringssätten för bedömningen. Eleven ska ha möjligheter att på olika sätt som är ändamålsenliga med tanke på målen visa sitt lärande och kunnande.
Hur bedöms lärandet?
Formativ bedömning av lärandet är att handleda och sporra eleven i studierna med hjälp av respons och att utveckla elevens förutsättningar för självvärdering. Den formativa bedömningen ska alltid genomföras i syfte att uppnå målen för läroämnena.
Syftet med handledande respons är att hjälpa eleven att förstå målen för läroämnet, att uppfatta sina egna framsteg i relation till de uppställda målen samt hur prestationerna kan förbättras i förhållande till de uppställda målen och kunskapskraven.
Självvärdering och kamratrespons är en del av den formativa bedömningen. Eleverna tränar under lärarens handledning på sina färdigheter i självvärdering och på att ge och ta emot kamratrespons. Självvärderingen och kamratresponsen inverkar inte på vitsordet eller det verbala omdöme som eleven ska få i läroämnet.
Mer information om formativ bedömning och handledning av lärandet hittar du i YouTube-videon som gjorts i Kyrkslätt: https://youtu.be/LltkS9X2LEw
Hur bedöms kunnandet?
Elevens kunnande ska alltid bedömas i relation till de mål som ställts upp för de olika läroämnena för läroplanen och som specificerats för varje årskurs. Den summativa bedömningen av kunnandet ska fokusera på nivån av elevens kunskaper och färdigheter och definierar i vilken mån eleven har uppnått målen. Vitsorden eller de verbala omdömena på betyget baserar sig på den summativa bedömningen.
I bedömningen av elevens kunnande ska de kunskapskrav som fastställts i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och som härletts ur målen för läroämnena användas i läsårsbedömningen i slutet av de olika årskurserna och i slutbedömningen.
Om eleven har ett beslut om särskilt stöd och hen studerar ett visst läroämne enligt individualiserade lärokurser, bedöms kunskaperna i läroämnet i fråga i relation till de individualiserade målen. Prestationer av en elev som deltar i undervisning som ordnas enligt verksamhetsområden ska bedömas i relation till de mål som ställts upp för respektive verksamhetsområde.
Hur bildas vitsordet?
Läroämnet har mål för kunskaper och färdigheter som ställts upp enligt årskurs. Under läsåret handleds eleven att uppnå målen. Eleven ger mångsidigt prov på sitt kunnande t.ex. med hjälp av prov, föredrag, projekt eller laborationer.
Läraren som undervisat eleven bedömer nivån på kunnandet som eleven påvisat i relation till målen. I vissa årskurser bedömer läraren utgående från vitsordskriterier. Läraren fastställer ett helhetsvitsord som beskriver kunnandet.
Hur bedöms arbete?
Arbetet bedöms som en del av läroämnet och inget separat vitsord ges för det. Läroämnena innehåller olika mål för arbetsfärdigheter. Med arbetsfärdigheter avses färdigheter som eleven under tiden för den grundläggande utbildningen utvecklar i
· att arbeta självständigt och i grupp,
· att planera och utvärdera sitt eget arbete,
· att agera ansvarsfullt och försöka sitt bästa samt
· att agera konstruktivt i kommunikationssituationer.
Hur bedöms uppförandet?
Bedömningen av uppförandet genomförs i relation till de mål som ställts upp för uppförande och hur väl eleven uppnått dem. Bedömningen beaktar elevens ålder och förutsättningar. Uppförandet bedöms separat från läroämnena, och vitsordet eller det verbala omdömet i uppförandet inverkar inte på bedömningen i läroämnena.
I Kyrkslätt fördelas målen för uppförandet i fyra delområden:
1. Eleven tar ansvar för sitt handlande.
2. Eleven följer regler och anvisningar.
3. Eleven tar andra i beaktande.
4. Eleven beaktar sin miljö.
Vem beslutar om bedömningen?
Den lärare som undervisat eleven beslutar alltid om bedömningen i läroämnena och uppförandet. Om lärarna är flera bestämmer de tillsammans om bedömningen.
Slutbedömning
Vad är slutbedömning?
Slutbedömning är en bedömning som görs då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas. Om slutbedömningen för ett läroämne genomförs i årskurs 7 eller 8, ska slutvitsordet i fråga antecknas i läsårsbetyget och möjligtvis även i mellanbetyget. Till en elev som avlagt hela lärokursen för den grundläggande utbildningen ges ett avgångsbetyg vanligen på våren under årskurs 9.
Hur bildas slutvitsordet?
Läroämnena har mål samt slutbedömningskriterier för vitsorden 5, 7, 8 och 9. Målen samt kriterierna som gäller dem finns i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen.
I slutbedömningen beaktas alla mål oavsett på vilken av årskurserna 7–9 man har studerat målet. Om kunnandet i relation till ett visst mål redan påvisats på årskurs 7 eller 8 bedöms detta tidigare påvisade kunnande enligt kriterierna för slutbedömning.
Slutvitsordet är en helhetsbedömningen av det kunnande som påvisats under de olika årskurserna i de olika läroämnena. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål i samma ämne. Eftersom man har kunnat studera samma mål på olika årskurser är slutvitsordet inte direkt medeltalet av vitsordet i kurserna eller för årskurserna.
Hur påverkar de valfria timmarna och ämnena slutbedömningen?
I undervisningen ingår valfria timmar i konst- och färdighetsämnen och valfria ämnen.
Timmarna i konst- och färdighetsämnen bedöms som en del av konst- och färdighetsämnena. Slutbedömningen görs i det skede då hela lärokursen i respektive konst- och färdighetsämne, inklusive eventuella valfria timmar i konst- och färdighetsämnen, är slutförda.
Bedömningen av de valfria ämnena beror på omfattningen av ämnet. Om det har getts minst två årsveckotimmar undervisning i ett valfritt ämne bedöms det valfria ämnet med siffervitsord och det påverkar inte vitsordet i de övriga ämnena. Om omfattningen av det valfria ämnet är under två årsveckotimmar bedöms det verbalt med anteckningen godkänd. Om en sådan valfri timme eller ett sådant valfritt ämne anknyter till ett gemensamt läroämne kan det kunnande som påvisats i det valfria ämnet höja vitsordet i slutbedömningen.
Hur kan man höja slutvitsordet?
Slutvitsordet ska bildas då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas.
Om undervisningen i en lärokurs inte ännu avslutats, kan eleven påverka slutbedömningen genom att visa prov på kunnande under lärokursens gång. Slutbedömningen grundar sig på det kunnande som påvisats i fråga om de olika målen. Under studierna ges eleven möjligheter att på olika sätt som är ändamålsenliga med tanke på målen visa prov på kunnande och färdigheter.
En del av målen har man kunnat studera i årskurs sju eller åtta, så kunnandet i dem påvisas inte längre i årskurs nio som en del av studierna. Om en elev uppnår en bättre kunskapsnivå i något annat mål kan det kompensera en underkänd eller svagare prestation i ett annat mål.
Om undervisningen i en lärokurs i ett läroämne redan avslutats och slutvitsordet bildats, kan vitsordet inte höjas på basis av tilläggsprestationer, förutom med kunnande som visats i ett valfritt ämne som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms med ett verbalt omdöme. Se svar på frågan: Hur påverkar de valfria timmarna och ämnena slutbedömningen?
Ett slutvitsord kan dock höjas genom att eleven skaffar ett nytt, separat betyg över eventuellt förbättrat kunnande. Efter att eleven fått sitt avgångsbetyg kan man få ett nytt betyg antingen genom att påvisa sitt kunnande i särskild examen eller i grundläggande utbildning för vuxna.
Att informera om bedömningen
Hur informerar man om bedömningen?
Eleven och vårdnadshavaren ges information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande. I Kyrkslätt ges information om bedömningen i samband med lärandesamtalen samt i mellan-, läsårs- och avgångsbetygen.
Elevens lärare planerar och genomför informerandet om bedömningen så att det ges tillräckligt med information under läsåret. Läraren meddelar om sin praxis som gäller bedömningen.
Vad är ett lärandesamtal? När hålls det? Vad behandlas där?
Lärandesamtalen är en del av informationen om bedömningen och samarbetet med vårdnadshavarna. I samtalen deltar lärare, elev och vårdnadshavare.
Tidpunkten för lärandesamtalen varierar årskursvis. Läraren skickar en kallelse och behövliga anvisningar före diskussionen.
I lärandesamtalen ges information om elevens lärande, kunnande, arbete och uppförande. Samtalet kombinerar elevens självvärdering och bedömningsinformation. I årskurserna 1-6 gör eleven en kort hemuppgift på Wilma innan samtalet.
I samtalet betonar man de mest väsentliga delarna ur lärandets synvinkel för varje enskild elev. Eleven eller vårdnadshavaren kan skriva in önskemål om sådant de önskar behandla under samtalet i fältet för tilläggsinformation i hemuppgiften på Wilma.
Vilka betyg används?
Eleven får ett läsårsbetyg i slutet av läsåret i årskurserna 1–8. I årskurs 9 får en elev som avlagt lärokursen inom den grundläggande utbildningen ett avgångsbetyg.
I årskursena 5–9 ges ett mellanbetyg i december. Ett separat mellanbetyg kan vid behov ges till en elev i nionde klass för ansökan till fortsatta studier.
När används siffervitsord och när verbala omdömen i betygen?
I betygen används verbala omdömen i årskurserna 1–3. Läroämnena bedöms på skalan godkänd/underkänd och dessutom ges i en del läroämnen en bilaga till betyget där man bedömer kunnandet inom de centrala delområdena.
Siffervitsord används i enlighet med de nationella riktlinjerna från och med årskurs fyra.
Verbala omdömen kan användas med undantag för slutbedömningen också i bedömningen av elever vars modersmål är något annat är det språk som används i undervisningen.
Individualiserade lärokurser bedöms med ett verbalt omdöme i betyget i årskurserna 1-3 och med sifferbedömning i årskurserna 4-9. I undervisning som ordnas enligt verksamhetsområde ska verbalt omdöme användas.
Elevens och vårdnadshavarens rättigheter
Vilka rättigheter har eleven och vårdnadshavaren i fråga om bedömningen?
Eleven och vårdnadshavaren har rätt att få information om grunderna för bedömningen och hur de har tillämpats i bedömningen av eleven.
Du får information om grunderna för bedömning i läroplanen eller vid behov av läraren som bedömt eleven. Grunderna för bedömning av uppförande finns att läsa i läroplanens kapitel om bedömning. Grunderna för bedömningen i läroämnena finns att läsa i läroplanens avsnitt om läroämnena. Läraren som bedömt eleven ger vid behov information om hur bedömningsgrunderna tillämpats i bedömningen av eleven.
Kan man göra om bedömningen?
Till exempel ett felaktigt vitsord som getts på grund av tekniskt fel kan korrigeras och eleven kan ges ett nytt betyg.
Vårdnadshavaren eller en elev som fyllt 15 år kan begära rektorn om ett beslut om att gå framåt i studierna eller stanna kvar på årskursen eller om en ny slutbedömning inom två månader inom delgivandet av informationen. Skolans rektor och elevens lärare beslutar tillsammans om ny bedömning. Om begäran om ny bedömning gäller en ny slutbedömning, kan vitsordet inte höjas på basis av tilläggsprestationer.
Man kan inte söka ändring genom besvär i beslutet om bedömning av eleven.
Vårdnadshavarnas frågor
Är vitsordet i ämnet lika med vitsorden i proven?
Bedömningen grundar sig på mångsidiga prov på kunnande. Prov är ett sätt att påvisa kunnande, men med enbart en metod kan man inte påvisa sitt kunnande i alla mål. Även arbetet är en del av bedömningen i läroämnet.
Prov mäter ofta kunnande som anknyter till flera mål. Om kunnande som påvisats på annat sätt är på samma nivå som kunnande som påvisats i prov, motsvarar vitsordet i läroämnet vitsorden i proven. Uppnående av en nivå av bättre kunnande i ett mål kan också kompensera en underkänd eller svagare prestation i något annat mål inom samma läroämne.
Mitt barn fick ett sämre vitsord på betyget än provvitsorden. Hur får jag veta vad man borde göra annorlunda för att förbättra det?
Bedömningen grundar sig på mångsidiga prov på kunnande. Prov är ett sätt att påvisa kunnande, men med en metod kan man inte påvisa sitt kunnande i alla mål inom läroämnet. Även arbetet är en del av bedömningen i läroämnet.
Om grunderna för vitsordet är oklara, har eleven och vårdnadshavaren rätt att få veta vilka bedömningsgrunder som tillämpats på bedömningen av eleven. Då kan ni kontakta läraren.
Som stöd för målinriktade studier kan ni i läroplanen bekanta er med läsårets och läroämnets mål och beroende på årskurs med kunskapskraven, som ställts upp för årskurs 6 och slutbedömningen. Man kan diskutera med läraren om hur eleven kan förbättra sina prestationer och visa sitt kunnande. Under lärandesamtalen kan man även diskutera olika läroämnen inför följande läsår.
Om eleven har inlärningssvårigheter, inverkar det på bedömningen av läroämnen?
Utgångspunkten är att inlärningssvårigheter beaktas så att eleven har möjlighet att påvisa sitt kunnande utan hinder. I de flesta fall bedömer man elevens kunnande med hjälp av allmänna bedömningskriterier.
I bedömningen beaktas elevens hälsotillstånd och specialbehov. Behovet av stöd i lärandet tas i beaktande så att eleven har möjlighet till specialarrangemang och alternativa arbetssätt för att visa sitt kunnande.
Om eleven har beslut om särskilt stöd och hen studerar ett visst läroämne enligt en individualiserad läroplan, bedöms kunskaperna i läroämnet i fråga i förhållande till de individuella målen. Lärokursen kan göras individuell om eleven trots stöd inte verkar uppnå målen för läroämnet godkänt. I andra fall bedömer man elevens kunnande genom allmänna bedömningskriterier.
Om jag som förälder vill veta vilka mål man arbetar med i skolan för närvarande, hur kan jag få information om det?
Man berättar för eleverna vad man kommer att lära sig och hur man bedömer lärandet, kunnandet, arbetet och uppförandet. Det är bra att diskutera med eleven vad man studerar i skolan vid vilken tidpunkt. Dessutom kan ni i läroplanen bekanta er med målen för läsåret och läroämnet i fråga. Ni kan också fråga läraren hur ni hemma kan stöda uppnåendet av målen i läroämnena.
Om jag vill fråga läraren om bedömningen, hur kan jag göra det utan att läraren upplever att jag förolämpar hens yrkeskunskap?
Genomförandet av bedömningen förutsätter att skolan och lärarna samarbetar med hemmen. Syftet med samarbetet är att för vårdnadshavarna klarlägga grunderna och praxisen för bedömningen.
Lärarens uppgift är att handleda eleven så att eleven uppnår målen för studierna (formativ bedömning). Vårdnadshavarna kan höra sig för om hur man hemma kan stöda uppnåendet av målen och om hur de bedöms.
Eleven och vårdnadshavaren har rätt att få information om grunderna för bedömning och hur de har tillämpats i bedömningen av eleven. I Kyrkslätt får du information om grunderna för bedömning i läroplanen eller vid behov av läraren som bedömt eleven. Läraren som bedömt eleven ger vid behov information om hur bedömningsgrunderna tillämpats i bedömningen av eleven.
Mitt barns slutvitsord i vissa ämnen är inte tillräckligt bra för att söka till ett viss gymnasium. Vad kan vi göra?
Se svaret på frågan: Hur kan man höja slutvitsordet?
.
