I flera kommuner, inklusive Kyrkslätt, har man deltagit i Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Nylitteracitet. I projektet uppdaterade man i Kyrkslätt läroplanen för informations- och kommunikationsteknik samt funderade på olika praktiska förfaranden för undervisningen. Webbplatsen Digifyren skapades för att stöda läroplanen och lärarnas och elevernas arbete. I Digifyren finns färdiga lektionshelheter för studier i såväl kunskaper i informations- och kommunikationsteknik, programmering som mediekompetens.
I Kyrkslätt är det planerare Ninja Somersalmi som svarat för genomförandet av projektet och för materialbanken. Hon är utbildad klasslärare och har arbetat länge som lärare, så hon har personlig erfarenhet av hur det är att tillsammans med en grupp elever lära sig använda digital utrustning.
”Jag har själv aldrig varit särskilt digiorienterad”, berättar hon. ”Jag har upplevt frustrationen då skolans nät inte funkar sen heller och eleverna inte kommer ihåg sina lösenord och man borde kunna hjälpa alla samtidigt. Å andra sidan har jag också upplevt känslan av att lyckas då en elev gjort sin första diapresentation om ett ämne hen varit intresserad av. Varje barn och ung har rätt att få undervisning också i användning av digitala verktyg, men jag förstår också lärarnas utmaning i det här. Från första början var det klart att skolorna behöver tydligt, lätt använt material som stöd i undervisningen. För en lärare kan det innebära en rätt så stor utmaning att lära sig till exempel textbehandling med en stor grupp, om man själv känner sig osäker i sitt eget kunnande”, berättar Ninja.
Mångsidigt material enkelt i lärarens bruk
Materialet i sig själv har uppgjorts i diapresentationer som länkats till webbplatsen. Tanken med detta är att läraren om hen så vill lätt kan visa diaserien för eleverna eller fast skriva ut den åt sig själv. Läraren kan med hjälp av det också uppdatera sina egna kunskaper. Det finns ofta också bildstöd, vars syfte är att handleda såväl eleven som också läraren i användningen av olika verktyg och program. Anvisningarna har också en pedagogisk dimension.
”Jag tycker att det är viktigt att datorn inte används i klassen bara för att använda en dator. Samma gäller vilket verktyg som helst. Därför har jag strävat efter att i materialet också erbjuda läraren färdiga tips på i vilka sammanhang man skulle kunna träna på vilka färdigheter. Fast visst hittar ju lärarna enkelt på dem själva också. Jag har ändå genom att tipsa strävat efter att sänka tröskeln att genomföra något projekt digitalt, till exempel kan man öva bildbehandling på historielektionen och redigera in sig själv på Colosseum eller Normandiets kust”, säger Ninja.
Samarbete innebär styrka
Ninja berättar att materialet har gjorts i samarbete med lärare och planerare i egen kommun och andra kommuner.
”Det har varit guld värt att nätverka med projektplanerare i andra lika stora kommuner. Tillsammans har vi kunnat fundera på sådana dilemman som artificiell intelligens, som nog överraskade oss alla litegrann då det slog igenom med dunder och brak för ett år sedan. Då jag började mitt arbete i februari 2023, kunde jag ännu inte på något sätt förbereda mig på artificiell intelligens och nu, ett drygt år senare, använder jag det i mitt arbete nästan varje dag. Utvecklingen har varit väldigt snabb.”
Dessutom har man samarbetat med småbarnspedagogiken och kulturtjänsterna.
”Det kommer nya grejer förhoppningsvis redan i augusti”, berättar Ninja. ”Vi har bearbetat material för nyhetsstudier och ett litet ambulerande museum, där man kan förundra sig över utvecklingen av digitala apparater. Men mer om det här senare.”
Projektet har i Kyrkslätt genomförts med finansiering beviljad av undervisnings- och kulturministeriet och således får Digifyren användas fritt.
Digifyren hittar du här: https://sites.google.com/edu.kirkkonummi.fi/fjard/fj%C3%A4rd/digifyren
Digifyren framme på ITK-konferensen i Tavastehus
Digifyren har presenterats för lärarna i varje skola i Kyrkslätt och i april presenterade Ninja projektet för en större publik i Tavastehus. Där ordnar man varje år Finlands största evenemang i digital utbildning, Interaktiivinen tekniikka koulutuksessa (Interaktiv teknik i utbildningen), alltså ITK-konferensen.
”Visst är det ju ganska lustigt. Förra året gick jag på ITK-konferensen som Alice i Underlandet och nu var jag själv på plats för att tala. Fastän jag lärt mig massor under det gångna året, tycker jag fortfarande inte att jag är en digiexpert utan framför allt en pedagog. Jag pratade om det perspektivet på ITK-konferensen; om man vill nå de vanliga lärarna och öka användningen av digitala apparater i undervisningen, måste man prata samma språk som vanliga lärare.”
